Här samlar jag bilder på Skånska fornminnen.
Det finns em hel del. Tillsvidare hamnar bilderna i en lång
lista. När jag samlat
tillräckligt med bilder och får tid ska jag dela upp dem i
kategorier. Längre ner är ett förslag till kategorier.
Men först en kort kronologi över de olika epokerna i Skånes tidiga historia. Årtalen är
ungefärliga. Tidens flöde och förändringar sker ju gradvis, och
historiska skeenden kan ges olika tolkningar, och jag är ingen expert.
12000 - 4100 f.Kr. : Äldre stenåldern (Jägarstenåldern)
Efterhand som isen drog sig tillbaka efter att ha täckt Såne med ett
tjock islager, blev det möjligt för djur, växter, och människor att
bosätta sig i Skåne. Människorna som invandrade livnärde sig främst på
jakt och fiske. Redskapen gjordes av sten, främst flinta. Några för oss
vanliga människor av idag synliga spår är svåra att hitta. Några
boplatser har hittats och undersökts. Vid ett järnvägsbygge vid Tågerup
sydost om Landskrona hittade man i slutet av 1990-talet en boplats från
den senare delen av perioden. På Landskrona museum finns en trevligt
utställning av fynden.
4100 - 1700 f.Kr. :
Yngre stenåldern (Bondestenåldern)
Efterhand spred sig kunskapen om att odla grödor och föda upp tamdjur
upp till Skåne. Troligen skapades då en hierarki i samhället, och man
fick tid över till att bygga stora monument för de högst uppsatta.
Dösar, gånggrifter, och hällkistor är från denna tid. Fortfarande
används redskap av flinta, tillverkningen förfinas och i slutet av
perioden görs riktiga praktverk, t.ex. yxor och dolkar. Men ett annat
material är på väg och gör stenredskapen omoderna.
1700 - 500 f.Kr. :
Bronsåldern
Landskapet omformas till odlingslandskap, med åkrar och betesmarker.
Med de enkla redskap man hade krävdes det stora arealer och även dåliga
marker röjdes. Man kan på flera platser hitta odlingsrösen som resultat
av uppodlingen. Många gravhögar finns kvar sedan denna tid. Gravhögar
har ett inre stenröse som täckts med grästorv. De ligger ofta uppe på
ett krön. Där det fanns mycket sten byggdes stenröse utan torv, t.ex.
Kiviksgraven. På urberget ristas bilder på skepp, vagnar,
människor, och djur. De är svåra för oss idag att förstå, troligen har
de en religiös innebörd. Flintahantverket minskar och ersätts med det
mer lättarbetade bronset. Man gör inte bara vapen och redskap utan
också vackra smycken.
500 f.Kr. - 1050 e.Kr. :
Järnåldern
Det mjuka bronset ersätts med det hårda järnet. Centralplatser
utvecklas, t.ex. Uppåkra utanför Lund. Skeppskonsten utvecklas och man
lär sig att använda segel. Skeppens betydelse speglar sig i att
gravmonumenten från denna tid ofta är skepssättningar. Gravar utmärks
också med dommarringar och resta stenar. Influensen från det ökande
resandet och möten med skiftspråk, gjorde att man blev inspirerad till ett
eget skriftspråk, runor
ristas på runstenar. De flesta runstenarna i Skåne är från vikingatiden
i slutet av järnåldern. Som vanligt var det orostider, spår från
fornborgar finns kvar. Platser som var lätta att försvara, och där man
byggde någon sorts befästning. Slutet av järnåldern är vikingatiden med
sina handels- och rövarfärder.
1050 - 1550 e.Kr. :
Medeltiden
Kristendomen anländer och ersätter asatron, samhället omvandlas.
Centralmakten stärks, kyrkor byggs, städer anläggs. Mer likt ett
samhälle av idag. Spåren börjas finnas av i form av dokument,
borgruiner, välbevarade kyrkor. De döda begravs enligt den kristna tron.
Borgruiner, fornborgar
Askebacken (Torups slott).
Åhus (Aosehus).
Beritzholm.
Falsterbohus.
Gladsaxehus (Gladsax öster om Simrishamn).
Härlövsborgen.
Kungsbacken.
Kungsmarken (Glomstorp).
Lillöhus.
Lindholmen.
Månstorps gavlar.
Mölleröds slottsruin.
Skanör.
Stenshuvud.
Stjärneholm.
Vallåkra.
Dommarringar
Dalleröd.
Ekeröd.
Himmelstorpet.
Mångelsten.
Storstensgravar, dösar
Gantoftadösen.
Harald Hildetand (Dagstorp).
Hofterup.
Klinta.
Skegrie.
Stora Harrie.
Gravhögar
Björns hög (Stora Råby).
Bolmers högar.
Danehög (Dagstorp).
Getinge.
Gyllhögarna.
Grönhögarna.
Hoby backar.
Håstad.
Häljarp.
Karaby backar.
Klacks backe.
Klyfthög (Västra Karaby).
Kyrkohögen (Lund).
Landeröd.
Ormhögen (Vadensjö).
Puge-eget (Förslöv).
Ramshögarna (Borgeby).
Rönneberga.
Salthög (vid Salviken).
Sladderhögen.
Skälshög (norr om Lund).
Södervidinge.
Trollhögen (Trollenäs slottspark).
Ulahög (vid Salviken).
Varehög.
Vihög.
Västra Strö.
Örtofta skans.
Dellings hög (Östra Torp).
Glumslövs backar.
Gånggrifter, kistor
Danshögarna (Kävlinge),
Erkes dös (Västra Torp).
Gillhög.
Hällekistan.
Jättegraven (mellan bara och Klågerup).
Manhögarna (norr om Löddeköpinge).
Stenhögen.
Ålabodarna.
Glumslövs backar.
Hålvägar
Järavallen.
Hällristningar
Järrestad.
Simrislund.
Minnesstenar
Anderstorp.
Massastenen (Lövestads åsar).
Slaget vid Landskrona (Billeberga).
Stenbocksstenen (Stockamöllan).
Västerstad (Peter Wieselgren, snapphanar).
Offerkällor
Aggarp.
Fru Alstad.
Onsvalakällan.
St Olofs, Hallaröd.
Sankta Magnhild, Fulltofta.
Sankt Olof.
Runstenar
Flyinge.
Fosie kyrka.
Fuglie.
Hjärup.
Holmby.
Krageholms slott.
Kulturen i Lund.
Lundagårdsstenen (Universitets biblioteket Lund).
Runstenskullen i Lund.
Sjörups kyrka.
Skårby kyrka.
Torna Hällestad.
Tullstorp (Ulfs sten).
Vissmarlöv.
Västra Strö.
Ålstorp.
Skeppssättningar, gravfält, resta stenar
Abullahagen.
Ales stenar.
Broås käring (väster om Vanstad).
Häglinge.
Högasten (väst Sjöbo).
Kiviksgraven.
Krutladan (väster om Veberöd).
Mala stenar (norr om Hässleholm).
Nunnäs.
Södra Ugglarp.
Vätteryd.
Ängakåsen.
Skålgropar (älvkvarnar)
Kämpestenarna i Lilla Harrie.
Landeröd.
Råby hällor.
Vägar, broar, milstenar
Brunnshög nordost Lund (milsten).
Dösjebro (valvbroar,milsten).
Grönhögarna norr om Lomma (milsten).
Hjularöd (valvbro).
Högseröd (stenvalvsbro).
Odarslöv (milsten).
Osbyholm (stenvalvsbro).
Södra Åsum (stenvalvsbro).
Övrigt
Andrarums alunverk.
Karl XI stenar. Stora Uppåkra. Tågerup. Kalkugnarna Adam och Eva.
Vitabäckskällan.
Kalkugn i Smygehuk.
Kalkugnar i Östra Torp.
Klosterruin i Åhus.
Sliprännor i Gantofta.
Kolabacken, fyrplats i Falsterbo.
Hallsbergs trädgård (nordost Sjöbo).
Skåre skansar.
Råå vallar.
Litteratur
Fornminnen i Skåne. Christer Classon & Anders Dunér. Corona
förlag. ISBN 91-564-0961-3.
Skånska fornminnen. Lars Magnus Enoksen. Historiska media.
ISBN-91-89442-31-8
Skånska runstenar. Lars Magnus Enoksen. Historiska media.
ISBN 91-88930-79-3
Fornminnen i Mellanskåne. Häfte utgivet av Mellanskånes Kommunalförbund
Rösen, runor, och ruiner. Fornminnen i sydöstra Skåne.
Lena Alebo.
ISBN 91-630-4127-8
Det medeltida Skåne. Peter Carelli, Historiska media.
ISBN 978-91-85377-91-6