10 april 2020
Ställer bilen på pendlarparkeringen vid avtaget till Björnstorp. Går cyklevägen under landsvägen till grinden med hjortdjur. Klättrar över på en stätta. Går på den återskapade fäladen, lite risigt och buskar med ginst. Ett bestånd påskliljor blommar. Fortsatt genom ginst. Kommer till ett stängsel. Följer det på kostig. I norr tornar sig ett grusberg från stenbrottet. Närmar oss Högebjer. Slån blommar. Ytterliggare några påskliljor. Ut mot Högebjär är en öppning i stängslet. Snart visar sig backsippor. Går upp till enbevuxna höjden. Det är fint med enar och backsippor. Gå längs kanten och över stengärdet som delar området. Fler backsippor. Vi går upp på högsta punkten. Med utsikt norrut över stenbrottet och söderut över landskapet. Sätter oss med kaffe och kaka. Vad är det? Något svart som rör sig i norr. Är det inte vildsvin? Jovisst. Vi går ner i söder, följer stengärdet till öppningen. Vill undvika vildsvinen så vi går i en åkerkant ut till landsvägen. Följer vägrenen. Passerar ett rävkadaver. Ett gäng ungdomar går av bussen för att gå till Dalby stenbrottet. Ska nog festa där.

3 maj 2015
Har ställt bilen på parkeringen till Dalby stenbrott. Går Skåneleden söderut. Strax innan gång- och cykeltunneln under landsvägen är en grind med något hjortdjur. Finns en stätta som inte fanns vid förra besöket. Högebjär har också sedan dess blivit naturreservat, en skylt informerar om området. Följer något som varit en skogsväg, inte särskilt lik längre. Man har försökt att skapa en fälad med jord från platsen där man har utvidgat stenbrottet i norr. Verkar inte vara med imponerande resultat.

Blåsuga och viol blommar. Ett stängsel blockerar, men det kan häktas av. Det som var en väg slutar abrupt vid en hög grushög. Går upp på den. Norrut ser man ut över stenbrottet. I sydväst ser man Högebjär. Österut är blekgrön björksly i det nya området.

Går ner från grushögen, följer höjden öster om Högebjär. Högebjär är inhägnat med stengärden och piggatråd. Kryper under ett taggtrådsstängsel och kliver över ett annat vid ett stengärde. Går upp på höjden för att följa ryggen västerut genom enebuskagen. Sluttningarna är täckta med backsippor. Så fint.

Går ner och tar en enklare väg tillbaka, i sydöstra hörnet är en öppning. Sedan är det bara att gå, följer ett stengärde, utan några hinder i form av taggtråd. Särskilt tillgängligt är inte området, men vill nog inte ha besökare eftersom sprängningar i stenbrottet kan orsaka sten att flyga omkring.

30/1 2011: Kallt men solsken. Kör till rastplatsen vid Knivsåsen intill väg 11 öster om Dalby. Går vägen mot Dalby stenbrott. Söderut går Skåneleden på en smal väg. Får hälsar mig bräkande välkommen. Strax innan gång- och cykeltunneln under landsvägen är en vacker grind med älgar. Jag öppnar grinden och kommer ut på det som förr var en skogsväg. Nu är skogen nerhuggen. Följer den f.d. skogsvägen västerut. Vägen slutar abrupt vid en hög grushög. Går upp på den. Högen tillhör nog Sydstens stenbrott, som fått tillstånd att utöka brottet. Norrut ser jag ut över stenbrottet. I sydväst ser jag mitt mål, Högebjär.

Går ner från grushögen, följer höjden öster om Högebjär. Området har diskuterats att bli ett naturreservat, hur det blivit med det vet jag inte. Ser inga skyltar om det. Österut ser jag det kalhuggna området med enstaka enar och lövträd. Kanske ska fäladsmarken restaureras? Högebjär är inhägnat med stengärden och piggatråd. I sydöstra hörnet är en öppning. Den flacka enebevuxna höjden sträcker lojt ut sig. Går upp på höjden för att följa ryggen västerut genom enebuskagen. Marken är frusen, snölegor dröjer kvar. Solen värmer skönt. Den västra, och högsta punkten, är kal. Härifrån har man en vidsträckt utsikt. Söderut är Romeleåsen vid horisonten. Väster- och norrut är stenbrottet. Nedanför norra sidan är en fuktäng. Sätter mig och intar min lunch.

Strosar runt, solen smälter snön, några enbär sitter kvar på buskarna. Följer ett stengärde nerför sydsluttningen. Går väster om höjden till fuktängen på norra sidan. Här är det normalt blött, men idag är det fruset och lättgånget. Norra sidan är brantare än den södra, en del är en rasbrant. I nordost är en frusen vattensamling. Sprickor löper genom isen. Går över höjden tillbaka till öppningen. Solen börjar avsluta dagens arbete, dags att återvända hem. Klappar enestammen farväl.

Karta