17 juli 2012
Bärnstensmuseet
När jag går från busshållplatsen öppnar
sig ett moln och vräker ner vatten över mig. Vid
parkeringen till bärnstensmuseet är en utställning
med strandfyndskonst, rätt kul. Fram till museet,
som ligger invid ett sädesfält, är en
grusväg. Vid ingången visas olika strandfynd upp, t.ex.
en samling skor. Finns också information om olika
fornlämningar i Sverige och världen. Går in i
butiken, betalar 20 kronor i inträde. Beundrar
bärnstenssmycken, jag tycker att bärnsten har en vacker
lyster. Köper en kläpp att ha till en nyckelring.
Inne i museet är en vägg med bärnsten med
växtdelar och insekter som fastnat i kådan för
miljontals är sedan, kådan som blev bärnsten.
Bärnsten förekommer i olika färger. Oslipad
bärnsten ligger i en monter, den är mycket vackrare som
slipad. Bärnstensamuletter användes mot allehanda
krämpor. En stor kådaklump på 23 kilo som förmodlingen
är från ett förlist handelsfartyg, och skulle
användas till beck och lack.
En avdelning med fynd av ben, vrakgods, och fornfynd av verktyg.
Området har varit bebott länge. Massa med småsaker,
en blandad kompott. En del som resultat av misslyckade golfslag.
Kämpinge vall och en fårskalle.
I en fårhage mittemot ligger en fornlämning i form av låga
vallar, Kämpinge vall. Vallen lär vara från sen
vikingatid eller tidig medeltid, som kanske omgärdat en handelplats.
Jag klättrar över en låg
stätta och går in för att titta på
fornlämningen. Två får betar fridfullt i hagen. Ett
av dem kommer fram och puffer vänskapligt på mig, som
får ofta brukar göra. Jag kliar det i pannan. Nä,
hallå där, buffa inte så hårt på mig!
Lite väl hårdhänt. Retirerar mot stättan.
Fåret skallar mig lätt. Vid stättan är en
lös stubbe som första steg. Kliver upp på den,
när BONK. AJ! Fåret får in en kraftig
fullträff på den del jag sitter med. Stubben tippar, och
jag ramlar ner med ena benet mellan stättans steg och staketet.
Fastnar. Kommer inte loss, benet sitter som i ett skruvstäd. Jag
väntar på nådastöten. Det kommer ingen. Med
möda lyckas jag lirka loss benet ur skruvstädet, och krypa
över stättan. Fåret tittar lite skamset på
mig. Jag går ner mot havet för att bada.
Känns konstigt i benet. Tittar
ner, byxbenet är rött. Av blod. Lyfter försiktigt
på byxbenet och ser blod sippra ur ett djupt jack på
skenbenet. Kan se in på det vita skenbenet. Aj, det gör
ont. Det är nog bäst att inte bada med det. Linkar till
busshållplatsen, och tar bussen tillbaka hemåt. Bussen
stannar i närheten av min vårdcentral hemmavid. Passar
på att gå in där för att fråga vad man
ska göra med såret. Blir omplåstrad av en trevlig
sköterska. Rengör, behöver inte sys, drar ihop
såret med kirurgtape, och sedan ett bandage. "Du kommer att
få ett vackert ärr". Sedan linkar jag hem. Baken
går i gult och blått.
Jag känner mig som en fårskalle.
Länk:
Bärnstensmuseets hemsida
Karta