Bärnstensmuseet
i Kämpinge. Med utställningar om och med bärnsten, strandfynd, arkeologiska fynd. Butik med försäljning av bärnstenssmycken.

17 juli 2012

Bärnstensmuseet

När jag går från busshållplatsen öppnar sig ett moln och vräker ner vatten över mig. Vid parkeringen till bärnstensmuseet är en utställning med strandfyndskonst, rätt kul. Fram till museet, som ligger invid ett sädesfält, är en grusväg. Vid ingången visas olika strandfynd upp, t.ex. en samling skor. Finns också information om olika fornlämningar i Sverige och världen.  Går in i butiken, betalar 20 kronor i inträde. Beundrar bärnstenssmycken, jag tycker att bärnsten har en vacker lyster. Köper en kläpp att ha till en nyckelring.

Inne i museet är en vägg med bärnsten med växtdelar och insekter som fastnat i kådan för miljontals är sedan, kådan som blev bärnsten. Bärnsten förekommer i olika färger. Oslipad bärnsten ligger i en monter, den är mycket vackrare som slipad. Bärnstensamuletter  användes mot allehanda krämpor. En stor kådaklump på 23 kilo som förmodlingen är från ett förlist handelsfartyg, och skulle användas till beck och lack.

En avdelning med fynd av ben, vrakgods, och fornfynd av verktyg. Området har varit bebott länge. Massa med småsaker, en blandad kompott. En del som resultat av misslyckade golfslag.

Kämpinge vall och en fårskalle.

I en fårhage mittemot ligger en fornlämning i form av låga vallar, Kämpinge vall. Vallen lär vara från sen vikingatid eller tidig medeltid, som kanske omgärdat en handelplats. Jag klättrar över en låg stätta och går in för att titta på fornlämningen. Två får betar fridfullt i hagen. Ett av dem kommer fram och puffer vänskapligt på mig, som får ofta brukar göra. Jag kliar det i pannan. Nä, hallå där, buffa inte så hårt på mig! Lite väl hårdhänt. Retirerar mot stättan. Fåret skallar mig lätt. Vid stättan är en lös stubbe som första steg. Kliver upp på den, när BONK. AJ! Fåret får in en kraftig fullträff på den del jag sitter med. Stubben tippar, och jag ramlar ner med ena benet mellan stättans steg och staketet. Fastnar. Kommer inte loss, benet sitter som i ett skruvstäd. Jag väntar på nådastöten. Det kommer ingen. Med möda lyckas jag lirka loss benet ur skruvstädet, och krypa över stättan. Fåret tittar lite skamset på mig. Jag går ner mot havet för att bada.

Känns konstigt i benet. Tittar ner, byxbenet är rött. Av blod. Lyfter försiktigt på byxbenet och ser blod sippra ur ett djupt jack på skenbenet. Kan se in på det vita skenbenet. Aj, det gör ont. Det är nog bäst att inte bada med det. Linkar till busshållplatsen, och tar bussen tillbaka hemåt. Bussen stannar i närheten av min vårdcentral hemmavid. Passar på att gå in där för att fråga vad man ska göra med såret. Blir omplåstrad av en trevlig sköterska. Rengör, behöver inte sys, drar ihop såret med kirurgtape, och sedan ett bandage. "Du kommer att få ett vackert ärr". Sedan linkar jag hem. Baken går i gult och blått. Jag känner mig som en fårskalle.

Länk:
Bärnstensmuseets hemsida

Karta