Saxåns mynning
söder om Landskrona, med betade strandängar och rikt fågelliv. Beträdnasförbud råder en del av året. Området ses bäst från fågeltornet.

6 januari 2012: Axeltofta koloniområde, ligger strax efter Häljarp på vägen mot Landskrona. Kör in och följer vägen till dess slut där jag parkerar. Det fanns förr en gång under motorvägen till fågeltornet vid Saxåns mynning. Men den är borta, "Den försvann vid järnvägsbygget" säger en stavgående kvinna. Jag får köra in vid skjutbanan på andra sidan motorvägen istället. En smal grusväg tar mig till en vändplats där jag parkerar. Vägen bort till fågeltornet är okörbar, fylld  med tång och vatten som den är.

Det är mycket vatten även på strandängarna. Det är otillåtet att beträda ängarna 1/4-31/7, men det går inte idag heller med allt vatten. Går upp i tornet. Där står redan en man med tubkikare. "Dåligt med fågel idag" säger han. Jag ser ut över ängarna, fåglarna sitter på små öar långt bort. I nordväst reser sig kranarna i Landskrona hamn. Vid horisonten skymtar Danmark. I öster bullrar bilarna på motorvägen. Söderut domineras vyn av torrdockan som vid en storm i höstas slet sig i Landskrona hamn, och blåste upp på ängarna. Den står hårt på grund. Blir svårt att få bort den (man fick gräva en lång kanal för att kunna dra ut den).

Mannen lämnar tornet, och cyklar bort. Istället kommer några män gåendes. De är ute på en vinterinventering, och lämnar snart för att försöka längre söderut. Jag står kvar ett tag, utan fåglar, får ingen användning för mitt nyinköpta telezoom 150-500 mm. Jag tar kustvägen. Vid Löddeköpinge kommer jag på. Stativet! Det står kvar i fågeltornet. Vänder och kör tillbaka. Vid vändplatsen sitter en man i en bil. "Det slog ner en örn på ängarna, du kan se den därborta genom kikaren". Som vanligt har jag glömt kikaren hemma. Är ingen vidare fågelskådare. Stativet står kvar.

Får tack vare min glömska se en vacker solnedgång över Öresund.

Karta