Skånebilder - Fågelsångsdalen

Fågelsångsdalen är ett naturreservat strax väster om Södra Sandby. Dalgången har skapats av Sularpsbäcken, som på flera ställen skapat en ravinartad karaktär. Bäcken omges av lövskogar, kärrmarker och beteshagar. På våren är det en intensiv fågelsång, och en artrik flora. Reservatet är långsmalt och cirka 2km långt, det gör en utbuktning vid Röglebäcken. Vid Röglebäcken passerar en cykelstig (Hardebergaspåret) mellan Lund och Södra Sandby. Man kan även lätt ta sig dit med bil och buss. Lättillgängligheten, närheten till Södra Sandby, och naturvärdena gör det till ett välbesökt reservat. Det finns stigar längs dalen, på sina ställen kan de vara hala och branta. Stormar har fällt en del träd, som inte tas bort.

Sularpsbäcken rinner ut i Kävlingeån strax väster om Flyinge kungsgård.

24/4 2010: cykeltur till Fågelsångsdalen
Stannar till vid naturreservatet Linnebjär nordost om Lund. Här blommor vitsipporna för fullt. Går en kort runda till gläntan mot betesmarken i norr. Cyklar vidare till Frueräften, femhundra meter österut. Det varnas för vildsvin. Här brukar jag besöka ett litet bestånd med vårlök och viol. I skogen vitsippor. Därefter till dagens mål, Fågelsångsdalen vid Södra Sandby. Följer stigen ner i dalgången från cykelvägen Hardebergaspåret. Gulsippa, vitsippa, skogsbingel, svalört, vårlök, luktviol möter mig. Går över en bro till östra delen. Över stigen ligger en trädstam, som övervinns. Följer kanten till dalgången. Därnere meandrar Sularpsbäcken. En ekorre bevakar mig. Nötväckan springer på en trädstam. Stigen leder ner till en äng och bäcken. Blött. Hoppar mellan tuvor. Plurr! Den tuvan höll inte, och inte den. Blöt om fötterna vandrar jag utmed bäcken. Svalörten lyser gul. Korsar en smal väg vid Södra Sandby mölla. Vid möllan är en stätta som jag kliver över och kommer åter till den porlande bäcken. Sätter mig på en fallen trädstam för en fika. En sädesärla håller mig sällskap. Följer bäcken mot Södra Sandby, över en äng till en vinkelgenomgång. Bäcken försvinner in i Södra Sandby. Jag vänder. På krönet innan bron kasar jag nerför slänten  till bäcken. Trädstockar ligger som en naturlig bro. På andra sidan är en vinkelgenomgång till en äng. Kravlar mig över på stockarna. Knak! Åh-Åh. Det håller precis. Uppströms är en riktig bro, tar den för att återvända till cykeln. Ett andpar söker föda i vattnet. En katt är på promenad med sin matte och hund. Cyklar hemåt på Hardebergaspåret. F-n vad Lund expanderar. Hittar knappt hem.

14/11 2009: Attan, jag missar avfarten till parkeringen. Ingen skylt som visar en rätt. Jag får vända inne i Södra Sandby. Parkeringen är en stor gräsyta intill Hardebergaspåret och Röglebäcken, med en oansenlig grusväg in. Hardebergaspåret var en järnväg som nu är cykelväg mellan Lund och Södra Sandby. Vad jag vet så fanns just här en nöjesplats, i så fall är byggnaden riven. Över Röglebäcken är en bro byggd för järnvägen. Jag följer stigen utmed bäcken norrut till Sularpsbäcken i dalbottnen. Passerar några vattenfyllda hål, kanske rester av de kalkbrott och lertäkter som fanns här. En hund av samma sort som Lassie kommer fram och hälsar. Dalgången är omtyckt för sin prunkande vårflora och fågelsång. Idag är det höst, inget prunkar, och ingen fågelsång hörs. En liten planta lyser upp med gula blad, bäckarnas sång ersätter fågelsången. Jag är glad jag har stövlar, det är blött. Små broar underlättar. Fallna träd ligger över bäcken. Vid Sularpsbäcken tar jag västerut. Stigen vindlar, upp och ner på den trädbevuxna sydsluttningen, ibland med trappsteg, ibland med räcke. Här och där är skrangliga broar, hala av vätan, över till norra sidans betesmark. Bäcken meandrar sig fram mellan dalsidorna. Kommer ut på betesmark, en stätta leder ut till en väg, Naturreservatets västra ände. Går tillbaka samma väg. Sätter mig på en bro för en fika, studerar hur blad seglar iväg med vattnet. Det skymmer snabbt, norra sidan och östra delen får vara till en annan gång.

Karta

Röglebäcken

-- A n n o n s e r --