Skäralid
en välkänd sprickdal i Söderåsen med Skärån, utsikter, rasbranter och vacker skog.

15 oktober 2020
Det börjar bli höstfärger. Vi kör till Skäralid. Det är alltid fint där. Nästan fullt på parkeringen. Det är danskt höstlov, nästan alla bilar är danskskyltade. Vi börjar med en fika i restaurangen. Blir nog den sista för den ska stängas, länsstyrelsen vill använda hela huset till sitt Naturum. Mycket av charmen i Skäralid kommer att försvinna, man vill ju gärna kunna äta en bit här. Solen skiner för fullt, vi sitter ute. Lite kallt, men corona tillåter inte fika inne. Går vidare till Kopparhatten. Många danskar, framförallt på plattformen på Kopparhatten. Vi går Offavägen ner i sprickdalen. En skylt uppmanar folk att inte bygga stenrösen. Gör en liten utflykt upp på en rasbrant, bygger inget stenröse. Det är en fin promenad utmed ån, som ligger spegelblank. En häger håller oss under uppsikt. Möter många danskar. Är tillbaka vid dammen.

29 september 2019
Det börjar bli höstfärger. Vi kör till Skäralid. Det är alltid fint där. Mulet, men uppehåll. Många bilar på parkeringen. Det får bli en kort tur i dag. Tar trappan upp till stigen till Kopparhatten. Stannar till vid alla utsikter mot ravinen. På andra sidan är folk ute på hjortsprånget. Ser ut som ett litet barn är med dem. Många danskar här. Vi tar det lugnt. Många går med hund. Det är bara en kilometer till Kopparhatten. Vi är snart där trots lugnt tempo. Fin utsikt som vanligt. Flera som står på terrassen. Vi försöker to en selfie. Går inte. En kvinna erbjuder sig att ta en bild på oss. På terrassen bråkar två hundar. Vi går tillbaka, det gör vår fotograf också. På restaurangen är det buffé. Ser fin ut, men är för mycket i dag. Alternativet är svampsoppa, får bli det. Krämig och mycket svamp. Gott. Dricker Gyegårdens äppelmust. Det börjar regna när vi kör hemåt. Stannar till vid Emmaus loppis söder om Ask.

29 oktober 2017
Fint väder. Söndag. Kör till Skäralid. Fler som gjort det samma. Parkeringen är full. Går norra sidan av dammen. Uppströms längs ån. Vackra höstfärger. Passerar rasbranter och branta klippor. Mycket vatten i ån. Forsar på några ställen. Blött på stigen. Ibland spång. På ett ställe ligger spången under vatten. Folk kryssar fram mellan fast mark. Lång lövbeströdd spång.

Tar Offavägen upp till Kopparhatten. Fin mossa. Blåbärsris. Från hatten som vanligt fin utsikt. Många som har kaffekorg. Parkeringen utmed vägen är full. Genom höstbokskog till trappan ner till restaurangen vid dammen.

Kört till Röstånga för att äta lunch på Nya Stationen. Har bara brunch, en sorts engelsk frukost. Inte bra. Lite intressant inredning.

29 maj 2017
Med jobbet. Efter en intressant guidad tur på det stängda kärnkraftverket i Barsebäckshamn, kör vi till Skäralid för lunch och kort promenad. Går upp på Kopparhatten, sedan Offavägen ner i dalgången. På rasbranten när man kommer ner i dalgången har någon byggt rösen. Det är frodigt. Märker av branden under Kopperhatten. Går under klippor och rasbranter utmed ån tillbaka till Skärdammen. I dammen simmar svanar.

16 juli 2011: Vad ska man visa i Skåne för ett holländskt par? Från detta platta land. Något berg? De har själva förslaget, Skäralid. Kör dit. Går den korta rundan, upp för den branta trappan. De är unga och studsar upp, den gamle lyckas hänga med. Genom bokskogen, förbi utsikten 'Rårödspågen'. Det stupar brant. Rårödspågen var enligt sägnen en pojke som ramlade ner just här. Där kroppen slog ner sprang en källa upp. Vi beundrar utsikten från Kopparhatten, går Offavägen ner till Skärån, där fikat intas. Vandrar tillbaka till Skärdammen utmed ån, mycket spångat. Passerar källan som sprang upp efter Rårödspågen, vattnet är drickbart. Vet inte om mina holländska besökare är så imponerade, han är en hängiven Sarekvandrare. Jämförelsen haltar.

25 juli 2010: Buss till Skäralid vid Söderåsens nationalpark. Besöker naturum där det visas en utställning om naturen i nationalparken och fina trädbilder. Vid Skärdammen står folk och funderar på vägvalen. Går 'branta' trappan upp till norra sidan av dalgången. Njuter som vanligt av den mjukt gröna bokskogen. Fortsätter utmed kanten av dalens branta sida. Den mest kända platsen är nog Kopparhatten. Hit kan man komma med bil. En ramp gör utsikten tillgänglig för rullstolsburna. För det är en utsikt värd att se. Går sedan Offavägen ner till Skärån i dalbottnen. Rasbranter kantar dalen. Äter medhavd lunch, festar till det med lite vin. Tar blå spåret utmed ån till Korsskär. Stigen är här knölig, korsar ån på bro, först spångat sedan en helt stenig stig utmed rasbrant. Byter sida igen för att kämpa upp till Liagården, med raststuga, vindskydd, pump, och eldstad. Det går att övernatta i stugan, finns britsar men inga madrasser/filtar vad jag kan se. Återvänder på blå spåret mot Skäralid utmed södra sidan av dalen, stig, grusväg, stig. Finns några fina utsiktspunkter, den kända är den hisnande klippavsatsen Hjortsprånget. Utsiktsmässigt tycker jag de längre upp är bättre. Bär brant ner till Skärdammen. Tar en öl och halloncanapé i restaurangen i väntan på bussen.

Länkar:
Skäralids restaurang

Karta