Skånebilder - Fäktning

med katten Gråen och Sankt Hansgården.
18/10 2009: En bekants son ska fäktas i Fäladshallen. Cyklar dit. På vägen träffar jag på den grå katten. En kärvänlig katt. Jag har döpt den till Gråen. Stannar en kvart och kelar med den. Nu är det nog säger Gråen och går vidare.

När jag kommer till Fäladshallen har tävlingen börjat. Min bekant visar hur man fäktas. Det krävs nog undervisning, jag vet inget. Fäktas är värja i detta fall. Värjspetsen består av en fjädrande tryckkontakt. Värjspetsen kontrolleras, den ska klara av att lyfta en vikt på 750 gram. Längs värjan löper två elektriska ledningar till en kontakt i värjans handtag. I kontakten sätts en ledning som går under dräkten till en kontakt som sedan fästs till en sladdvinda. Sladdvindan är kopplad till en stötmarkeringsapparat. Värjan och matta är jordade så att inga stötar registreras vid träff mot dessa. Jag som i alla tider undrat vad alla sladdarna är till för. Självklart, vilken fårskalle man är!

Man hälsar med att svänga värjan mot varandra och domaren. Stöter mot varandras handskydd, ett test av att stöträknaren inte räknar då. En garde, allez! En sport med franskt touch. Domaren sätter igång matchen. Först till fem stötar. Det är partävling, sedan fortsätter nästa par först till tio. Damer och herrar blandat. Damer får poängen vid dubbelstöt. Det går hyfsat för sonen, men det är något problem med hans värjor. En skruv saknas till spetsen. Man försöker skruva dit ny, men den ramlar av efter ett tag. Han får låna en annan värja. Fler än jag som dokumenterar tävlingen, en man filmar matcherna. En far och son bildar ett lag, möter min bekants sons lag. 'Heja pappa', 'Heja min son' kampen förs i publiken. Det är god stämning. Sonen får in en stöt på motståndarens visir. Hans lag blir till slut sjua av tolv lag. Inte illa. Dags för mig att ge mig av.

Det är söndagscafé på St Hansgården. Det är bara barnfamiljer där. Några fikar, en lägereld brinner. Jag passar på att gå in och hälsa på djuren. Höns struttar runt och pickar, barn river gräs åt fåren. Vilket ulligt får! En vindsnurra viner. Cyklar hemåt. Gråen syns inte till.

Länk:
LUGI fäktförening - anrik fäktförening i Lund

Söndagscafé

-- A n n o n s e r --